Strålande söndag!
Isak kom nyss in i sovrummet, lade armbågarna på sängkanten och tittade djupt och allvarsamt in i sin mammas nyvakna ögon: "Mamma, idag när vi är lediga alla tre, kan vi inte hitta på något roligt?"
Jag som brukar undvika löften av den anledningen att de kan spricka och därav bli till besvikelser med gråt och tandagnisslan som följd, översköljdes snabbt av mardrömsliknande tankar på den där hemska Busfabriken och andra artificiellt framtagna ställen för barn. Vet förvisso att Isak inte har några referensramar, men han kan ju till exempel ha pratat med dagiskompisar som besökt stället. Busfabriken, en solig aprilsöndag (eller förresten vilken annan jävla dag som helst på året), skulle kännas som en straffkommendering. Vet också att barn sällan har kul om inte föräldrarna har det. Den här varianten av mamma har dessutom synnerligen svårt att förställa sig.
"Pappa och jag hade tänkt att vi alla skulle jobba i trädgården i dag. Hur låter det?" undrar mamman med osäker röst. "Det blir bra! svarar Isak snabbt.
Förvånad över det snabba accepterandet, men med dåligt samvete över olevererad happening och med värsta auktoritära diktatorskänslan i kroppen, lägger jag för säkerhets skull till, att Isak gärna får fundera vidare och komma med fler förslag under dagen om han kommer på nåt han gärna vill göra.
Inviten förblir onappad, istället börjar det lilla barnet prata vitt och brett om olika sorters blommor. På vintergäcken och krokusarna brukar han hitta de surrigaste bina och de största humlorna. "Kan vi skynda oss ut?" frågar han. "Absolut!" svarar jag lättad.
Men först ska vi åka och fika och leka med andra 6-åringar. BVC-grupper har en positiv tendens att bli långlivade :)
Söndagskramar!
Jag som brukar undvika löften av den anledningen att de kan spricka och därav bli till besvikelser med gråt och tandagnisslan som följd, översköljdes snabbt av mardrömsliknande tankar på den där hemska Busfabriken och andra artificiellt framtagna ställen för barn. Vet förvisso att Isak inte har några referensramar, men han kan ju till exempel ha pratat med dagiskompisar som besökt stället. Busfabriken, en solig aprilsöndag (eller förresten vilken annan jävla dag som helst på året), skulle kännas som en straffkommendering. Vet också att barn sällan har kul om inte föräldrarna har det. Den här varianten av mamma har dessutom synnerligen svårt att förställa sig.
"Pappa och jag hade tänkt att vi alla skulle jobba i trädgården i dag. Hur låter det?" undrar mamman med osäker röst. "Det blir bra! svarar Isak snabbt.
Förvånad över det snabba accepterandet, men med dåligt samvete över olevererad happening och med värsta auktoritära diktatorskänslan i kroppen, lägger jag för säkerhets skull till, att Isak gärna får fundera vidare och komma med fler förslag under dagen om han kommer på nåt han gärna vill göra.
Inviten förblir onappad, istället börjar det lilla barnet prata vitt och brett om olika sorters blommor. På vintergäcken och krokusarna brukar han hitta de surrigaste bina och de största humlorna. "Kan vi skynda oss ut?" frågar han. "Absolut!" svarar jag lättad.
Men först ska vi åka och fika och leka med andra 6-åringar. BVC-grupper har en positiv tendens att bli långlivade :)
Söndagskramar!
Kommentarer
Trackback
