christinehenriksson

Idag är en såsig lördag, velourmysbyxorna på och ett urtvättat linne. Kanske skulle ta ett foto på outfiten som så många andra i den riktiga bloggsfären ;) men tror inte det... inte min grej.

Vem är intresserad liksom? Av slitna jeans från JC och toppar från HM... Tydligen många, men jag tycker i alla fall att det verkar vara en skruvad värld, det där "tjejiga" bloggeriet. Förundras, och har nog inte fattat poängen eller tjusningen, ser att det rör sig om ett likriktat fenomen, oavsett om det gäller tjejer i tjugoårs-åldern eller föräldralediga 30+ mammor, och då tänker jag framförallt på de många bloggar som publiceras på förstasidan i blogg.se. Jag kommer osökt att tänka på små tjejers lek, vid åsynen av vuxna kvinnor i "dagens outfit". Hm... ta foto på sig själv, i helt ordinära vardagskläder, framför en spegel...  Dessutom verkar det vara en klubb för inbördes beundran, med tävlingar och annat. Tillåt mig småle... men vad handlar det hela om? Det måste vara något annat som ligger bakom, än allas chans att få leka fotomodell. Skulle vara intressant att analysera ur ett genusperspektiv, med titeln: "Konsten att behaga år 2011". Att upptäcka sociologiska strukturer är spännande och det digitala perspektivet måste ju vara tämligen outforskat även om inte det kvinnliga verkar förändras!

En perfekt värld
"I sitt perfekta hem i sin perfekta värld
Är det middag i kväll alla kommer va där
I sitt perfekta hem i sin perfekta värld
Hon smetar på läppstift från en postorderaffär

Och hon är vacker när hon ler
Ja hon är vacker när hon ler
Men det finns ingen i världen som vet
För lögner som är bra dom är en hemlighet (...)"

(Thåström 1989)

Det blir en plock- och städdag idag, i kombination med att Isak är fortsatt hostig. Vi blir inne och hemma, trots att vi först hade tänkt åka med för att titta på när Patrik springer ett lopp, samt är bjudna på cheescake-fika i eftermiddag.

Har beskurit en Mårbackapelargon som Patrik länge önskat livet ur. Han står inte ut med bladlukten, säger han och jag fattar inte vad han pratar om... vad då lukt? Min näsa känner absolut ingenting! Nu ska den blekrosa t.om. få "barn" ;) Det har jag sett till! Så ljuvligt! En överraskning för P, när han kommer hem... som säkert hellre skulle se något annat växa än rötterna på förhatliga pelargonsticklingar. Trots att jag har gjort mitt på den fronten, så går ändå tankarna emellanåt till det fantastiska 3-dagarsknyte jag höll i min famn igår. Så fulländad, så ljuvlig, så pytteliten! Grattis till stolta föräldrar och fina storasystern! Jag kanske kan få låna lite bebis... ;)