Lite om allt...

Vardagen rullar på, jobbar heltid men känner mig mer priviligerad än någonsin tidigare. Jag har samhällskunskap i samhället och använder det för upplevelser med många sinnen - så som jag hade tänkt att det skulle det vara en gång för snart åtta år sedan när jag gick ut lärarutbildningen och var utopisk, energisk och "grön". Jag har elever som är nyfikna och vill, för att de har valt det själva. Jag har tid att planera mina lektioner noga och ge respons på uppgifter direkt, för mina grupper är små och jag har "luft" i schemat. Jag får feedback på undervisning och lektionsupplägg av elever som uttrycker åsikter. Tillsammans kan vi synliggöra och diskutera ett effektivt och lustfyllt lärande formativt både i grupp och individuellt. Vidare har jag elever som gärna delar med sig av sina kunskaper och alster i en kollektiv lärprocess - verbalt och skriftligt. På tvärs med den forskning som alltid lyfts fram slår jag härmed fast att små grupper möjliggör! ALLA är med på tåget och skulle någon vara på väg att kliva av, upptäcker jag det lätt, i tid. Så det så!

Förra helgen var en Stockholmshelg, längtar redan dit igen. Patrik kände detsamma. "Skulle jag bo en stad skulle det vara här", sa han när vi gick under de gyllene trädkronorna till Zinkensdamms tunnelbanestation. Vattnet, grönskan och arkitekturen - i ren, urban miljö.

Denna helg har också varit njutbar, på sitt sätt! Borde gjort en massa, men har i alla fall gjort lite. Bra det med! Igår målade jag några ramar vita. Vi städade huset tillsammans och åkte in till stan och handlade gemensamt, tvättade bilen i tvättautomat på Statoil (värsta svindyra, lyxiga programmet, kanske är vi miljöbovar nu?) och körde ner till svärföräldrarnas gård och fortsatte bilstädningen invändigt. I utbyte fick de en stor skål trattisar och en annan skål med Isakodlade jordärtskockor. Passade på att bjuda hit dem nästa lördag på en höstinspirerad trerätters. Vår födelsedagspresent till Birgitta, slipper då dessutom att sitta på nån trist, stel födelsedagstillställning med en gaggig storebror som knappt kan nedlåta sig att hälsa. Moget när man är över 40... NOT!

Sprang en 4 km:s runda igår. Patrik och Isak cyklade. Foten håller kan konstateras, men det var värre med andhämtningen ;) Skyller dålig energi på den gångna veckans detox. Vi såg en jättetröska - en enorm, verkligen gigantisk. Inte ens Patrik hade någonsin sett nån större. När den passerar oss utbrister Isak 6 år förtjust: "Shit! Den är ju t.om. bredare än dig, mamma!" Eh... jo. Tack för iakttagelsen lille vän! Han har en strålade humor den killen, precis som far sin... ;)

I fredags fick mamman ett PMS-ras på tonårsdottern, utan att gå in på några detaljer om orsaken. Upprörd åkte modern och sonen till skogen. Skogen har den effekten att den verkar dämpande på en överhettad själ. Väl hemma igen möttes modern av en insiktsfull unge som verbaliserade sina känslor så bra och övertygande. I lördags kväll när modern, fadern och minstingen kom hem på kvällskvisten, hade tonåringen och övernattningskompisen dukat så fint och hela huset lystes upp av stearin- och värmeljus. På verandan stod den stora kandelabern tänd och soffans kuddar var fluffade till oigenkännlighet. Nybakade kladdmuffins och fint städad diskbänk. Så omtänksamt och rart! Ta och ge, ge och ta... Det är vad det handlar om!

Nu längtar jag efter söndagens ystra uteritt bland gulnade, virvlande höstlöv... men först ska lökarna ner i jorden. De som till våren skall spränga sig upp och bli till ståtliga, nästan svarta tulpaner med sammetslyster - Queen of Night.











Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0