Alla dessa dagar som kom och gick, inte visste jag att det var jullovet...

I fredags var vi i stallet och fixade med lilla Dora. Isak red först på uteridbanan och sedan i ridhuset. I ridhuset blev Dora en kommandora. Hon frustade, spärrade upp ögonen och slängde av det lilla barnet. Lilla gulliga skithästen har minsann passat på att skaffa sig olater under juldagarnas riduppehåll. Förvånad och ledsen lillpojke tvingades direkt upp på hästryggen av "hemska" mamman. Jodå, trav i två varv till, men mamman som ville att det skulle sluta lyckligt, höll i för säkerhets skull. Så... då är det är det bara 99 gånger kvar innan lillkillen är en fullfjädrad ryttare ;)

Fredagen fortsatte med att Patrik inseminerade två kor hos farmor och farfar och gjorde ett "kojobb" via datorn. På köpet blev vi bjudna på lunch. Snabbt hem, duscha, packa och byta om. Ner till Helsingborgs Stadsteater för att se "Resan till Melonia". Vi kom i tid (kors i taket) och hann t.o.m. köpa lite tilltugg innan Liselotte mötte upp i foajen. Hon hade fixat utmärkta platser, långt fram. På teater ger närheten till scen en extra dimension, inte minst för de små i publiken kan tänkas.

Pjäsen var tilltalande och lättillgänglig för liten Isak med klassiskt tema om frihet och fångenskap, men mångbottnad för den som så vill. Det "goda" landet Melonia med sin växtkraft, sina mjuka runda former och färgsymfoni rymde också en mörkare komplexitet som stavas makt och kontroll, genom sin ledare Prospero. Men eftersom denne också var av dynamisk karaktär, slutade "resan" som sig bör - lyckligt. Scenografin, musiken, karaktärernas kroppsspråk och ljussättningen gjorde föreställningen suggestivt magisk. Det samspelade med och lyfte intrigen till höga höjder - bokstavligt talat. Pjäsen spelas t.o.m. den 5 februari. Se den!

Efteråt gick vi bakom kulisserna och Isak fascinerades aningen skräckblandat av det fantastiska maskarbetet med de groteska näsorna och hakorna när han fick se skådisarna live. Vi smög in och hälsade på gulliga Linda som är rekvisitör och Isak fick magiskt elixir i två provrör med sig hem. Lycka! Vi småpratade också med sufflören och beundrade Ariels fjäderdräkt som kära kostymmästarmostern pilligt hade sytt av äkta svenska fjädrar.

Hem till stilrena lägenheten i Ängelholm för läcker middag. Kräftstjärtsröra på hemgjort löktunnbröd och bubblor i glasen. Parmalindade kycklingfiléer med balsamico och oliver och till det en otroligt len och krämig risotto. Sallad av blandade blad, storbladig persilja och inlagd paprika. Gott rött i glasen. Exotiska fruktsalladen skulle blivit efterrätt men den hoppade vi... för mätta och småtrötta. Tillsammans tittade vi i fotoalbum och blev nostalgiska och jag reflekterade över att mostern har fler barndomsfoton på mig än vad mina egna föräldrar har. Sånt är livet. Moster överlät uppfluffad nybäddad dubbelsäng åt gästerna och intog själv soffan. Vi vaknade av kaffedoft och uppdukad frukost. På Isaks plats stod en prydligt ihopvikt papperspåse med färdkost, chocolate chip cookies - omtänksamhet!

På nyårsafton gjorde vi och mostern Väla som har blivit så stort, så stort och känns lyxigt. Patrik var den som shoppade loss. Jacka på Brothers och tajta t-shirtar på MQ. Jag startade operation övertalning för att få äran att köpa honom en slips matchandes min nyårsklänning. Det gick förvånande lätt! Själv köpte jag inte en endaste liten grej, men bilden av en ursnygg kamelhårsfärgad kappa lyckades få fäste och lade sig vilande någonstans i hjärnbarken. Leksaksaffären passerade vi smidigt utan att Isak sa ett endaste pip. Han är inte den sortens barn som tigger och tjatar. Å andra sidan belönades han indirekt av att vi åkte rulltrappa helt utan anledning, bara för att han tycker det är så roligt. Lättroad... och japp, vi bor utanför en mycket liten stad, utan rulltrappa! ;)

Hem igen och snida om till nyårsafton och ja, vi matchade! ;) God mat, tjusig dukning och glada människor. Grannen gav mig ett skrattanfall utan dess like när han galet sprang upp och nerför backen med en fullt brinnande rislampa i handen. Den hade vägrat sällskapa de andra uppe i skyn. Ett hejdlöst skratt måste i alla fall vara en bra start på det nya året! Tack Joakim. Meningslösa skitfrågor i TP, men jag får väl ändå gratulera det vinnande lagets fantastiska teamwork - de kompletterade varandra väl. Grattis alltså, till Patrik, Micke och Maggan! Mycket High five och sånt, i det laget...  jobbigt att se! ;) Men jag är glad ändå, för balsamico-vinägern som jag tjuvade åt mig i presentleken.

I mina ungdoms dagar var jag en bokslukare av stora mått. Biblioteket var som mitt andra hem och jag kan ännu minnas fossilerna i trappan, den där underbara söta, lite barnpudriga doften och den välsminkade, parfymdoftande, mörkt snaggade bibliotekarien som en gång i förtroende viskade att hon trodde jag skulle bli mannekäng i Paris. Haha... roligt! Det hon säkert inte anade var att jag skulle stanna i växten just där och då, och aldrig bli en cm mer än de 160 cm som jag redan var. Vikten däremot - 45 kilo benrangel, ändrade sig såsmåningom ;) Det närde fantasin i alla fall, den där viskningen - i den billesholmska, grå 80-talsjantevardagen. Nåväl... när allt av intresse i ungdomsbokrummet var avklarat och jag t.om. hade läst om Christine Nöstlingers några gånger, tog jag klivet ut i en annan värld - avdelningen för vuxenlitteratur. Där hittade jag och slukade bl.a. Marianne Fredrikssons böcker kring bibliska myter och älskade hennes berättarkonst.

Igår var jag och Marita på bio i Varberg och såg filmatiseringen av "Simon och ekarna". Besparar er en fullfjädrad recension, men kan ärligt säga att det var länge sedan jag såg en så välgjord svensk produktion. Vilket bildspråk, vilken dramaturgisk väv, vilka skådespelarinsatser! Älskade det tidstypiska fokuset - historieperspektivet och skildringen av klasskillnaderna. Åh... SE DEN, på bio såklart!




Hade varit kul att lägga ut ett foto på den matchande mannen,
men tror inte att han skulle uppskatta ett enda av de foton som
fanns i kameran. Det får bli bordsplaceringsskylten istället ;)










Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0